Leoš Janáček
Leoš Janáček (; döpt som
Leo Eugen Janáček), född
3 juli 1854 i
Hukvaldy i
Österrike-Ungern, död
10 augusti 1928 i
Ostrava i
Tjeckoslovakien, var en
tjeckisk tonsättare,
musikteoretiker,
folklorist,
publicist och
lärare. Han var inspirerad av
mährisk och
slavisk folkmusik i sina egna modernistiska kompositioner. Fram till 1895 hängav han sig huvudsakligen åt folkmusikforskning och hans egna tidiga verk var inspirerade av samtida
tonsättare som
Antonín Dvořák. Hans senare verk innehåller hans tidigare studier av nationell folkmusik i en modern och mycket originell syntes, till en början tydlig i
operan ''
Jenůfa'', ofta kallad en mährisk nationalopera, som hade premiär
1904 i
Brno.
''Jenůfa'' gjorde succé i
Prag 1916 och gav Janáček tillträde till världens stora operascener. Hans senare verk är de mest uppskattade, såsom den
symfoniska dikten ''Sinfonietta'', den
oratorielika ''
Glagolitisk mässa'',
rapsodin ''Taras Bulba'', två
stråkkvartetter, andra
kammarmusikverk och operor. Han betraktas, tillsammans med Antonín Dvořák och
Bedřich Smetana, som en av de mest betydande tjeckiska tonsättarna.
Levererad av Wikipedia
-
1